おはよう日本！

Denna blogg kommer att användas av mig under fem månaders tid för att berätta om hur jag har det och vad som händer under mina studier här.

Jag kommer att försöka uppdatera den så ofta jag kan, men reserverar mig ändå rätten att glömma lite då och då.

Det bästa stället att börja på är nog dagen innan jag åkte, nämligen den 2a januari.

Denna dag började med att jag panikförberedde vissa ännu inte förberedda detaljer, men gick snabbt över till ett lugnare och mer behagligt tempo när mina båda systrar Ellen:

Pose, men jag hade ingen bättre...

... och Hedvig:

... bjöd mig på restaurang Roppongi på Kungsholmen, med mycket god mat och sake :)

Stiliserad bild på japansk dumpling © Hedvig

Kvällen avrundades senare med visning an Xavier Dolans nya film Hjärtslag som jag och Ellen missade när den gick på Filmfestivalen. Den var sjukt bra. Vilket inte förvånade mig det minsta.

När jag kom hem den kvällen packade jag det sista som behövdes och en del saker som troligtvis inte behövdes, och somnade inte förens klockan för sent.

Den 3e januari (även kallad dagen D) var dagen då jag började reste. 

Skjuts till Arlanda fick jag av min ömma fader, som även hjälpte mig med vissa småsaker innan flyget skulle avgå.

När jag, efter lång passkontroll och tull kö kom till min avsedda gate möttes jag av meddelandet att flyget skulle bli försenad då en person som rest hit med det behövde bäras ut med bår.

Jag kollade mina flygbiljetter och insåg då att jag inte skulle ha lika gott om tid vid bytet i München som jag först trodde.

Annons vid gaten. Passande, no?

Flyget gick dock smärtfritt, och på flyget från München blev jag till och med uppgraderad till Business Class. 

Ja, tack!

Middagen i Business Class :)

Efter en lång flygtur, en kort tupplur och ett genomtittande av Xavier Dolans första film, I killed my mother, kom jag äntligen fram till Japan.

Det kändes helt ok.

Man kan se berg, jag lovar.

Från Narita Airport tog jag bussen, vilket gav mig en chans att se Tokyos industriella betongförort. Och ett och annat tempel. Såklart.

Vid kontoret för det ställe jag bor på träffade jag passande nog tre svenskar som kunde hjälpa mig lite på traven vad gäller kollektivtrafik och liknande.
Men trots deras hjälp var jag totalt vilse när jag skulle navigera mig mellan Kikukawa station och mitt boende. Totalt. Vilse.

Efter att ha frågat en gammal man som inte kunde ett ord engelska (trots det gick kommunikationen väldigt bra, och jag kände mig väldigt duktig) fick jag reda på att jag var söder om tunnelbanestationen, när jag skulle vara norr om den...

Trots det var jag ändå tvungen att be en kvinna om hjälp för att hitta fram då allt i princip ser exakt likadant ut här ute (faktiskt utan att vara fördomsfull eller elak). Det återstår att se om jag hittar tillbaka hit imorgon...

Nu är jag dock på plats, och har tills på tisdag nästa vecka att lära mig vägen hit.

Här är förresten en fin bild som jag tog strax efter det att planet lyfte från München:

Bilden gör inte riktigt scenen rättvisa

Hörs senare!